lt under avsnitt 3.4 och 4.1.1.Socialt skyddsvärda fordringar har av HD fastslagits som undantagna avseende fordringar pÃ¥lön innan de har förfallit till betalning. Syftet med förbudet har angetts vara att säkerställa attarbetstagaren inte försätter sig i en situation där löpande kostnader inte kan betalas, samtarbetstagarens incitament att genomföra en fullgod arbetsinsats.19 Undantaget avseendekränkningsersättning kan anses ligga i gränslandet mellan personligt färgade fordringar ochsocialt skyddsvärda fordringar. Detta mot bakgrund av HD:s angivna skäl till undantaget, isynnerhet risken för att fordringen överlÃ¥ts till underpris.20Det sista undantaget, vilket endast förekommer i doktrin, är avtalade överlÃ¥telseförbud mellanborgenären och gäldenären. Det har hävdats vara ett nÃ¥got osäkert rättsläge vilken verkan17NJA 2017 s. 343 (Institutet för Juridik och Internet mot Ivstitia in Ãternvm), p. 11.18Ingvarsson (2020), s. 40 ff.19NJA 2001 s. 381, s. 385. Där hänvisades ocksÃ¥ till NJA 1913 s. 496 där justitierÃ¥den har konstaterat att enarbetstagare inte kan förfoga över en fordran innan den har förfallit till betalning.20NJA 2017 s. 343 (Institutet för Juridik och Internet mot Ivstitia in Ãternvm), p. 11.14sÃ¥dana avtalade överlÃ¥telseförbud ska ges för de inblandande parterna.21 Trots att HD vid tretillfällen har valt att inte ge överlÃ¥telseförbud verkan gentemot den förvärvande borgenären harmotiven bakom besluten diskuterats i doktrin. Med termen rättsläge kan situationen därförbeskrivas som att rättsläget fortsatt kan anses vara nÃ¥got oklart. Se vidare avsnitt 2.2.Det viktigaste att ta med sig frÃ¥n detta avsnitt är att gäldenären i praktiken har begränsademöjligheter att nÃ¥ framgÃ¥ng med att motsätta sig en av borgenären beslutad överlÃ¥telse.2.2 ...i synnerhet förbudet mot avtalade överlÃ¥telseförbudI svensk rätt finns inget uttryckligt lagstadgat f

gligen inte gÃ¥r att jämföra med en sÃ¥dan relation.57 Det ska tilläggasatt diskussionen till synes verkar ha varit riktad mot de skyddsvärda intressen av social karaktärsom gÃ¥r att identifiera för arbetstagare. I ett senare avgörande har HD dock konstaterat att det ianställningsförhÃ¥llanden även kan finnas skäl för arbetsgivaren, det vill säga gäldenären(byggherren) i detta sammanhang, att ett sÃ¥dant förbud mot överlÃ¥telse uppställs. Skälet harangetts vara incitament för arbetstagen att genomföra en fullgod arbetsinsats.58 Ãven om dettaskäl enskilt inte innebär att överlÃ¥telse av sÃ¥dana fordringar ska förbjudas fullständigt, talar deti riktningen att det även gÃ¥r att hitta andra skäl att godta överlÃ¥telseförbud, utanför det faktumatt det föreligger att ömsesidigt förpliktande avtal som gäldenären önskar skydda med ettöverlÃ¥telseförbud.55HÃ¥stad (1980), s. 120.56Martinson (2002), s. 206.57HÃ¥stad (1980) s. 121.58NJA 2001 s. 381, s. 385.243.2.3 En ekonomisk analys av överlÃ¥telseförbudDet finns andra argument, förutom de skäl vilka angivits ovan, som försummas om vi enbartbetraktar omsättningens intresse som ett viktigt argument. Det jag talar om är andra ekonomiskaargument än omsättningens intresse som talar i en sÃ¥dan riktning. Mer specifikt handlar frÃ¥gani första hand om transaktionskostnader men för vem3.2.3.1 Transaktionskostnader som ett resultat av överlÃ¥telseförbudInom ekonomi talar man om olika aspekter som pÃ¥verkar beslutsfattande för individer ochaktörer. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv eftersträvas det att sÃ¥ mÃ¥nga gynnandetransaktioner som möjligt kommer till stÃ¥nd. Man menar dock att det finns de beslut som intetas pÃ¥ grund av för höga transaktionskostnader.59Det förefaller vara sällan som rätten tar i beaktning vem av parterna som Ã¥drar sig kostnaderför avtalsförhÃ¥llandet. Det gÃ¥r trots det identifiera flertalet kostnader för bÃ¥da

.Nordell Per Jonas, Avtalsfrihet och prisinformation, SvJT 1995 s. 132.Ramberg Jan, Ramberg Christina, Allmän avtalsrätt, Stockholm: Wolters Kluwer (2016), uppl.10:1.Rodhe Knut, Lärobok i obligationsrätt, Stockholm: Norstedts Juridik AB (1986), uppl. 6.Sjöberg Gustaf, Ekonomi i rättsvetenskaplig forskning, i: Lindskog, Stefan, Andersson AndrÃ,Calissendorff Axel, HaldosÃn Joel (red.), Festskrift till Jan Kleineman, Stockholm: Jure FörlagAB (2021), s. 783801.Skogh Göran, Lane Jan-Erik, Ãganderätten i Sverige en lärobok i rättsekonomi, Stockholm:SNS Förlag (2000), uppl. 2.Tiberg Hugo, Skuldebrevsrätt, Stockholm: Norstedts Juridik AB (1972), uppl. 3.Elektroniska källorFafnerHansHenrik,Tolvodödligacitat,VärldensHistoria(2020-11-27)https://varldenshistoria.se/samhalle/politik/politiker/tolv-ododliga-citat [Hämtad: 2021-12-15.55AvgörandeförteckningHögsta domstolenNJA 1913 s. 496NJA 1942 s. 321NJA 1993 s. 222NJA 1997 s. 44NJA 2001 s. 381NJA 2008 s. 733 (Den överlÃ¥tna mäklarprovisionen)NJA 2009 s. 570 (Grustäkten i Skultorp)NJA 2015 s. 1040 (De enstegstätade fasaderna II)NJA 2016 s. 51 (SaltkrÃ¥kan)NJA 2016 s. 288 (BetalningserklÃringen)NJA 2017 s. 343 (Institutet för Juridik och Internet mot Ivstitia in Ãternvm)Norsk RetstidendeRt. 2008 s. 285Rt. 2010 s. 918Ugeskrift for RetsvÃsenUfr 1913 s. 90 H56